Den internationella naturpanelen IPBES framhåller att förebyggande är det allra kostnadseffektivaste sättet att bekämpa invasiva arter. Det rådet har man följt i Bugøynes och byn har hållits fri från jättelokorna som plågar den nordnorska kusten. Berömmet för den föredömliga verksamheten går till byborna och föreningen Bugøynes Venner. Föreningen som grundades år 2009 är en länk mellan Bugøynes och de finländare som är intresserade av den här lilla fiskarbyn.
Aulis Ansalehto, som bor i Loppi, är direktionsmedlem i Bugøynes Venner. Ansalehto är en pensionerad odlingsrådgivare. Han har kartlagt områdets växtlighet under flera år och gjort en flerspråkig förteckning över den.
Ansalehto följer miljön i Bugøynes med intresse. Han berättar hur en tromsöloka, eller tromsöpalm, (Heracleum persicum) som hittades i byn år 2017 fick stryka på foten.
”Under en promenad i byn märkte vi en ensam tromsöpalm på en privat gård. Vi sade åt byborna att den borde ni göra er av med medan ni kan. Jag berättade också det viktigaste om växtens skadlighet. Under de följande åren syntes ingenting av växten, inte nya plantor heller”, säger Ansalehto glatt.
Tromsölokans namn kommer av att växten blivit en riktig landsplåga i Nordnorge, särskilt i Tromsö, där det finns enorma exemplar på nästan varje gård. Också Ansalehto har förfärats över tromsölokorna i Tromsö och hört att det är nästan omöjligt att bli av med växten om den kommit åt att sprida sig ordentligt. Skadorna som Ansalehto varnade byborna för är både ekologiska, ekonomiska och hälsorelaterade.
Klimatförändringen ökar riskerna
Ansalehto berättar att Bugøynes jordmån är väldigt karg och vintrarna långa och kalla. Det har säkert bidragit till att det inte finns andra invasiva arter heller i byn, sådana som blomsterlupin (Lupinus polyphyllus), sandlupin (Lupinus nootkatensis), jättebalsamin (Impatiens glandulifera) och vresros (Rosa rugosa). Däremot frodas traditionella ängs- och fjällväxter som rosenrot (Rhodiola rosea), fjällsippa (Viola biflora), isranunkel (Ranunculus glacialis), lappljung (Phyllodoce caerulea), fjällbräcka (Saxifraga nivalis) och slotterblomma (Parnassia palustris).
I och med klimatförändringen uppvärms det arktiska områdets klimat märkbart särskilt på vintrarna och många djur- och växtarter kan sprida sig allt längre norrut. Situationen kan förändras mycket också i Bugøynes. Så det gäller att vara på sin vakt. På Bugøynes Venners senaste direktionsmöte behandlades denna viktiga sak.
”Vi planerar att göra en ny kultur- och talkoresa till Bugøynes hösten 2024. När vi är där ska vi granska situationen i fråga om invasiva arter. Och vi fortsätter tillsammans med byborna med temat Vi håller Bugøynes fritt från invasiva arter”, lovar Ansalehto.
Texten är skriven av Susanna Winqvist (Maa- ja kotitalousnaiset)
Bilderna är från Aulis Ansalehto
Läs mer om jättelokor och deras skadliga effekter: https://barents-ias.info/fi/invasive-alien-species/jattiputket/