28.2.2024

Bekämpningshjältarna: lurviga medhjälpare mumsar i sig lupinen

Betande får är ett utmärkt knep i kampen mot skadliga främmande växtarter.

”Jo, det var verkligen spännande”, medger Heli Jolkkonen, ekologisk fåruppfödare i andra generationen. Hon har jobbat i branschen i 13 år.

Spänningen berodde på att Jolkkonens och hennes mans får skulle börja äta den giftiga främmande arten blomsterlupin (Lupinus polyphyllus).  Men oron visade sig lyckligtvis obefogad. Familjen Jolkkonens får har i flera år nu tuggat i sig lupin med god aptit på Polvijärvi kommuns marker i Östra Finland. Fåren har inte stött på hälsoproblem, för de har satt i sig lupinerna innan den giftigaste delen, det vill säga fröna, hunnit utvecklas. Tack vare fåren har landskapet hållits öppet och fritt från stora lupinbestånd.

”Fåren formligen älskar lupin. De knoppande plantorna är de första som försvinner i djurens munnar, fast det finns ett mångsidigt utbud av olika växtarter i området”, säger Heli Jolkkonen och poängterar att man vid planeringen av betet måste beakta att varken lupin eller någon annan främmande art får vara dominerande i området.

Lupinen är en delikatess för fåren.

Fårflocken som bekämpar lupiner i Polvijärvi består av fyrtio tackor, alltså vuxna djur. De betar på ett cirka tre hektar stort område där det växer lupin på några ar. Området ligger centralt, nära Polvijärvi kyrkby. Fåren hjälper inte bara till med att vårda landskapet och öka naturens mångfald. De ger också glädje åt kommuninvånarna och förbipasserande.

”Får är fina landskapsvårdare i områden där människor rör sig. De intresserar människor, särskilt barn, och väcker inte rädsla som nötboskap kan göra. De brukar inte heller rymma.”

Samarbete lönar sig

Heli Jolkkonen råder fåruppfödare som funderar på att låta fåren beta på kommunens marker att kontakta kommunen i ett så tidigt skede som möjligt. Polvijärvi kommun var positivt inställd från början, särskilt när det kom fram att kommunen inte får några utgifter av betandet, men däremot många fördelar. Kommunen skötte de nödvändiga grannhörandena och bär inte upp någon hyra. Även om man inte behöver betala hyra så blir det en del andra kostnader. En stor kostnad i början är byggandet av inhägnaden. I Polvijärvi tog man itu med det genom samarbete.

”Tillsammans med MTK-Polvijärvi ansökte vi om finansiering för byggandet av inhägnaden, ett skydd för djuren och informationstavlor av Joensuutraktens Leader-förening. Inhägnaden sattes upp på tre dagar med talko”, berättar Jolkkonen.

Fåren betar på ett cirka tre hektar stort inhägnat område.

Fåren ska också skötas av uppfödaren. I Polvijärvi har man också i det jobbet använt sig av samarbete. Den lokala 4H-föreningen har i några år erbjudit ungdomar sommarjobb som fårskötare.

”Vi fick hjälp och de unga fick inkomster och trevliga lärorika stunder med fåren”, säger Jolkkonen tacksamt.

Jolkkonens har en ekologisk gård, vilket betyder att betesområdena måste vara ekologiska. De skrev genast från början ett hyresavtal med kommunen, även om det mesta sköttes på talko. Nu har de ansökt om miljöstöd för verksamheten.

Heli Jolkkonen rekommenderar varmt andra föruppfödare och kommuner att samarbeta och använda får för att bekämpa lupinen.

Skribent: Susanna Winqvist (Maa- ja kotitalousnaiset)

Bilder: Heli Jolkkonen

Back to top