Bekämpningshjältarna: Delsegrar i kampen mot tromsöpalmen

Den som rör sig i Tromsö kan inte undgå att lägga märke till den persiska jättelokan (Heracleum persicum). Den växer i trädgårdar och på gårdar, vid vägar och stränder och på impediment. Den här växten, som planterades i områdets trädgårdar redan på 1800-talet, är i dag så välkänd i Tromsös landskapsbild och kultur att den fått smeknamnet tromsöpalm. Den ståtliga växten kan ses på prydnadsföremål och konstverk. Den har gett sitt namn åt bland annat ett servicehus och på en årlig internationell filmfestival delas det ut tromsöpalmer.

Tromsöpalmen, eller den persiska jättelokan (H. persicum), hade redan kommit fram i början av juni men plantorna var ännu relativt små. I bästa fall, eller egentligen i värsta fall, kan växten bli tre till fem meter hög.

I Tromsö finns en man vars liv är oskiljaktigt förenat med bekämpning av jättelokan. När Bo Eide går längs stadens gator svischar spaden vasst mot marken, och tromsölokan är kapad i ett nafs. Eide är Tromsö kommuns expert på främmande arter och han och hans kumpaner har redan länge bekämpat jättelokan och andra invasiva arter i kommunen.

*Den livskraftiga persiska jättelokan växer till och med i sprickor i asfalten. Bo Eide i bekämpningstagen.*

Arbetet med att avlägsna jättelokan är enormt på grund av Trömsös stora areal, dess många små öar, beståndens riklighet och delvis även invånarnas attityd. En del älskar och försvarar växten, en del hatar den, och andra är likgiltiga i frågan.

Vi åkte runt på Tromsös huvudö och andra öar med Bo Eide som guide när vi besökte Tromsö i juni 2024 i samband med Barents IAS-projektet. Förutom tromsölokan som växer överallt fick vi bekanta oss med sandlupinen (Lupinus nootkatensis).

*Susanna Winqvist (vänster) och Christell Åström förundrar sig över den persiska jättelokans blomställningar från förra året som reser sig mot skyn.*

*Sandlupinen (L. nootkatensis) färgar ställvis landskapet lika intensivt som blomsterlupinen (Lupinus polyphyllus) gör hos oss i södra Finland.*

Ljusglimtar i kampen

Även om Tromsös situation gällande jättelokan kan se hopplös ut i en utomståendes ögon så finns det ljusglimtar. Bo berättade att bekämpningen har koncentrerats särskilt till objekt med stort natur- och rekreationsvärde och till öar med mindre populationer av jätteloka som kan åtgärdas. Vi besökte bland annat en populär park där man avlägsnat jätteloka.

*På sydspetsen av Tromsös huvudö finns en populär ”folkepark”, där man med hjälp av långvarig bekämpning lyckats avlägsna mycket av jättelokan.*

Ett annat lyckat objekt som vi fick besöka var ön Sommarøy, som är populär bland turister.

*Bo Eide fotograferar den enda persiska jättelokan han hittade vid kanten av öns begravningsplats. Han är nöjd med bekämpningsresultatet.*

Under vårt besök träffade vi också Cathrine Amundsen, som är seniorexpert i miljöfrågor i Troms och Finnmark fylken. Hon berättade om arbetet mot invasiva arter och vi hade en givande diskussion om våra gemensamma utmaningar och samarbetsmöjligheter.

Efter ett ytterst intressant och lärorikt besök önskade vi Bo, Cathrine och de andra bekämpningshjältarna krafter i kampen mot tromsöpalmen!

Läs mer i Bo Eides presentation: Winning battles but not the war against “Tromsø palm” (Persian Hogweed, Heracleum persicum)

Du kan också följa projektets framskridande på dess hemsidor. Senare i höst publicerar vi en kort video som spelades in under vårt besök. Där berättar Bo Eide mer om ämnet.

*Videon om invasiva arter spelas in i en fantastisk vårdbiotop. Martina Motzbäuchel (vänster) filmar och Ella Ahti intervjuar Bo Eide.*

I studie-/nätverkandebesöket i Tromsö deltog Barents IAS-projektets projektchef Ella Ahti från Naturresursinstitutet (Luke), verksamhetsledare Christell Åström och kommunikationschef Susanna Winqvist på Maa- ja kotitalousnaisten Keskus samt fotograf Martina Motzbäuchel (Valokuvaus Lichtwerk).

Skribent och bilder: Susanna Winqvist (Maa- ja kotitalousnaiset)