Bekämpningshjältarna: Informationsutbyte, arbetsuppvisningar och talko på seminarium i Rovaniemi

Invasiva främmande arter ser inte till nationsgränser, så samarbete mellan grannländer är en förutsättning för att bekämpningen ska lyckas. Fast semestrarna stod inför dörren samlades cirka 30 deltagare från Finland, Sverige och Norge i Rovaniemi 26–27.6.2024 på ett seminarium om invasiva främmande arter. Deltagarna kom från statsförvaltning, kommuner, vägverk, forskningsinstitutioner, tredje sektorn och företagsvärlden.

Onsdagen den 26.6 lyssnade deltagarna först på föredrag i vetenskapscentret Pilke och på eftermiddagen tog de sig an utmaningar i workshopar. Vid middagen kunde de fortsätta diskutera och lära känna varandra.

*Seminariedeltagare från Finland, Sverige och Norge. Atmosfären var varm och gruppen trivdes.*

Torsdagen den 27.6 fick deltagarna se arbetsuppvisningar och delta i talko.

På programmet stod bland annat presentationer av hur en finsk pyrolysvätska av björk samt hetvattenbehandling biter på jätteloka (Heracleum persicum-gruppen). Stian Forland presenterade det norska SoilSteam-företagets lösning, med vilken man kan rena marken från invasiva arters frön.

***Kalle Hellström*** *från Lantbruks- och hushållskvinnor (Maa- ja kotitalousnaiset, MKN) demonstrerar hur EcoKoivu-pyrolysvätska används på jättelokor.*

Deltagarna fick se hur man kan bekämpa jättebalsamin (Impatiens glandulifera) med hetvattenbehandling.

***Kimmo Kärki*** *från Eco Weedkiller-företaget visar hur hetvattenbehandling förstör jättebalsaminer, men påpekar att på grund av fröbanken i marken måste behandlingen upprepas flera gånger.*

Under dagen fick deltagarna också se pestskråpsbestånden i Rovaniemi. Man diskuterade när en växt borde betraktas som skadlig, till exempel om den fyller en viktig funktion, som att hindra erosion, vilket pestskråpen vid älvbranten i Rovaniemi gör.

*Pestskråp (Petasites hybridus) förekommer i stora bestånd i Rovaniemi centrum vid Kemi älv. Växten är en främmande art, men är i Finland inte klassificerad som skadlig.*

Vid älven, nära järnvägsbron, berättade Susanna Koivujärvi från Trafikledsverket om hur artificiell intelligens kan användas i bekämpningen av invasiva arter vid vägar och järnvägar.

Deltagarna fick också ta sig en titt på vetenskapscentret Arktikums vackra botaniska trädgård. I trädgården finns några plantor av sandlupin (Lupinus nootkatensis), vid vilka man repeterade hur man skiljer den från blomsterlupinen (Lupinus polyphyllus).

Barents IAS-projektets projektchef **Ella Ahti** från Naturresursinstitutet (Luke) berättar att sandlupinens stjälk vanligen delar sig. Bladen, som är håriga undertill, har 6-8 flikar och är sirligare än blomsterlupinens.

Utomhusdagen och hela seminariet avslutades med något efterlängtat: en populär finsk tradition, nämligen ett talko. Deltagarna fick rensa jättebalsamin under ledning av Ursula Karjalainen från Pidä Lappi Siistinä rf. Till slut avnjöt man naturligtvis talkokaffe, som är en viktig del av varje talko, och därefter var det dags att styra kosan hemåt med massor av nya kunskaper, goda idéer och nyttiga kontakter i bagaget.

*Jättebalsamin är enkel att rensa eftersom den lossnar lätt med roten. Säckarna fylldes snabbt med hjälp av nordiskt samarbete.*

Rovaniemen maa- ja kotitalousnaiset, lokalförening av Lantbruks- och hushållskvinnor, dukade upp ett läckert talkokaffe i en fantastisk miljö. Ett trevligt sätt att avsluta det intressanta och lyckade seminariet.

Skribent och bilder: Susanna Winqvist (Maa- ja kotitalousnaiset)