Det har varit stimmigt i Finnmarkerna i juli. Den senaste inkräktaren sprider sig i regionen med en fart som får kungskrabban och lupinen att blekna och figurerar såväl i tidningsartiklar som i fisknäten och fiskdiskarna. Puckellaxen vandrar igen i massor.
Puckellaxen är en invasiv art, som låg lågt i flera år efter att utsättningarna på Kolahalvön som inletts på 1950-talet upphörde på 2000-talet. År 2017 sågs en dramatisk ökning av puckellaxarna, och 2021 exploderade stammen till upp till det tiofaldiga jämfört med tidigare populationstoppar. I Norge blev man förskräckta av detta och började placera ut dammar redan 2021. I år har satsningen varit enorm, med fördämningar i flera älvar längs den norska kusten, däribland i Tana älv som är en gränsälv mellan våra länder. Trots att laxfällan i Tana älv är av en traditionell, enkel typ, fungerar den inte som den ska: fiskarna vill inte simma in i ryssjan, utan stannar i stim på tusentals fiskar nedanför dammen.
Det bör nämnas att norrmännens laxfällor i älvar som är mindre än Tana älv har för det mesta fungerat bra både för att fånga upp puckellaxar och frisätta atlantlaxar. För finländarna är detta en klen tröst, eftersom laxfällan i den för oss kritiska Tana älven inte fungerar. Man har flera gånger varit tvungen att öppna fällan när förhållandena på grund av vattnets temperatur, lågt vattenstånd eller fiskdensiteten har blivit så svåra att man befarat att atlantlaxen skulle ta skada. I augusti 2023 höll man laxfällan öppen varje dag från morgon till kväll för att trygga att den ursprungliga laxen kunde simma upp i älven. Att öppna fällan var det enda förnuftiga alternativet i de förändrade omständigheterna, men samtidigt simmade många puckellaxar också simmat igenom den. Lyckligtvis har lokala fiskare dragit upp en del av de här puckellaxarna med sina notar.
Startskottet har alltså gått i forskarnas kapplöpning för att utreda vilka konsekvenser puckellaxen egentligen har för den arktiska miljön och ursprungsarterna. Vad vet vi om läget?
Ett som är säkert är att puckellaxarna dör i älvarna när de har parat sig. Vad vi inte vet med säkerhet är var de döda fiskarna hamnar och vilka ekologiska konsekvenser de har. Vi vet med säkerhet att de döda fiskarna erbjuder en helt ny näringskälla för organismerna i älven; i norr har hörnstenen för näringsnätverken i älvarna traditionellt var löven som faller i vattnet på hösten. Det är osäkert vad den nya formen av näring innebär för de nedbrytande och konsumerande organismerna i älven och därigenom för näringsnätverken. Säkert är att mycket mer näringsämnen än förr hamnar i älvarna från de ruttnande fiskarna. Det är osäkert om de här näringsämnena stannar i älvarnas ekosystem och konsumeras av producenterna, eller om de genast transporteras tillbaka ut i Ishavet.
Miljökonsekvenserna av massinvasionen kan med andra ord ge upphov till oväntade omständigheter. Det är ju möjligt att en ny energikälla till och med förbättrar älvens produktivitet och överlevnaden för atlantlaxens yngel, trots att förändringarna sannolikt sker på bekostnad av den inhemska biologiska mångfalden. Intressanta data kommer också att inhämtas 2025, som är följande stora vandringsår för puckellax; då får vi se om (de fungerande) fiskfällorna lyckades reducera antalet uppsimmade laxar, trots att nya laxar sannolikt hela tiden invaderar från Ryssland. Läget kräver övervakning, ingrepp och forskning – och dessa behöver finansiering.
Nu är det augusti, och trots laxfällan i Norge simmar över 100 000 puckellaxar i sommar upp i Tana älv, där de leker och dör. Endast tiden och forskningen kan utvisa hur älvens framtid kommer att se ut.
Doktorand Aino Erkinaro från Uleåborgs universitet studerade puckellaxens inverkan på ekosystemet i Utsjoki i augusti–september. Hennes arbete ingår i ett forskningsprojekt som finansieras av Finlands Akademi och Uleåborgs universitet och genomförs i samarbete med Finlands miljöcentral.
Projektkoordinator Heidi Blom från Naturresursinstitutet arbetar i ett IBA-finansierat projekt om hantering av invasiva främmande arter. I projektet tas fram fiskemetoder för puckellax och sprids kunskap och metoder för bekämpning av invasiva främmande arter i samarbete med WWF och Maa- ja kotitalousnaiset.
Ursprungligen publicerad som ett blogginlägg av Naturresursinstitutet.